Kära Dagbok:
Jag har varit här länge nu. Allt är vitt. På beloppet av bara några dagar, så blev det så mycket snö
att man blev tokig. Mamma berättade för mig idag att vi måste flytta hit direkt efter min student i
sommar. Först kunde jag inte förstå vad hon sa och sen trodde jag att hon skämtade. Men tydligen
så är det inget skämt för hon tittade på mig med sin ”mamma-har-alltid-rätt” blick och sen var
saken slut diskuterad. Mormor har tydligen blivit ganska sjuk och svag under det året vi inte varit
här. Det syns inte på henne men det märks när hon ska upp för trappen. Jag vet att vi måste finnas
där för henne men varför just i Kiruna av alla platser på jorden? Jag känner inte en jäkel här. Visst
känner jag igen vissa människor men det är ingen jag umgås med.
Det är nästan tur att det tog slut mellan mig och Tilda innan vi stack. Då slipper jag känna
att jag lämnar någon bakom mig i sommar. Kanske ska jag försöka vara lite mer öppen för alla här
uppe. Försöka skaffa lite vänner och kanske en snäll tjej? Det får bli som det blir.
Hörs snart igen dagboken
Ludvig
(del 2)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar